Ja fredagar är alltid efterlängtade. Eller var det förr i alla fall, nu känns det inte så himla uppiggande att komma hem.
Kommunikationen är 0, zero, niente! Kommunikationen har väl aldrig varit sådär toppenbra, och jag skyller inte allt på honom, har en del att jobba med själv också. Och det ska jag göra också när jag kommit till ro.
Maken är nyfiken på ALLT jag gör, asjobbigt!
Det är ju det där med den däringa svarta sjukan :/ usch va den är jobbig att ha att göra med!!
Biblioteket ringde igår, jag missade samtalet, ringde upp och sa jag kommer och hämtar i nästa vecka.
Maken fråga: vad är det för bok? han har aldrig vart intresserad förut, vilket jag också sade till honom.
Jag nämnde vilken bok det var och han svar var bara - du läser så konstiga böcker.
Hahaha.... han tror att det är böckerna som får mig att vilja lämna, men sedär har han fel. Han står kvar på samma plats å stampar, jag vill ha ut mer av livet, lära mig nya saker...utvecklas.... .Men vi kommer nog aldrig att förstå varandra riktigt, synd :(
Dags för lite arbete, sen hem till tystnaden. Eller helt tyst är det ju inte..har ju två klimpar som håller låda...och klimparna är underbara och håller mig sysselsatt.
På tal om klimp...imorgon skall jag ha syskonträff och då hoppas jag att vi skall tillaga klimp...för det är en riktig barndomsklassiker! Mums!
Önskar ALLA som läser min min blogg en härlig fredag! Kram!
Önskar dig en ljuvlig fredag tillbaka :)
SvaraRaderaDet där med brist på kommunikation verkar vara ett nästan genomgående problem män och kvinnor emellan.
Här hemma är inget undantag. Tröttsamt till tusen!
Känner igen mig enormt i det du skriver, med utveckling och lärdom!!!
Min sambo verkar nöjd m att stå i sin lilla fläck, vilket inte ger mig något bollplank alls. Den studsar inte ens... Bara faller. Men jag gör så gott jag kan, även om det känns som att han påverkar mig som en bromskloss! Inte redo för steg åt varannan vecka mamma :/
Låter illa kanske men vi gör ju alla det vi mäktar med för stunden.
Stor Kram :)
Uttrycket..."Män är från mars, kvinnor från venus" verkar stämma.
SvaraRaderaJag har fått många goda råd, bland annat ett som jag tänker ofta på: Antingen får man acceptera det som det är eller så gör man någonting åt det. Men alla äro vi olika och tar stegen i vår egen takt
Det har vart mycket tankegångar hos mig kan jag säga, så mitt val är ingenting jag kommit på över en natt.
Självklart har jag kämpat för allt jag varit värd, men det är jobbigt att kämpa ensam, så nu är den glöden utbrunnen...sorgligt men sant.
Är i grund och botten en tjej med positiv grundsyn så jag säger som mannen som sket i badhuset sa: Det löser sig! :)
(Hihihi...sorry för min taskiga Göteborgs humor)
Tack för din kommentar & Stor kram tillbaka till dig Miss C
Så är det ju.. Man får ju välja och eller acceptera. Man kommer dit man vill när man är redo ;) Göteborgshumorn e la go ;P
SvaraRaderaÄr ju i grunden Göteborgare själv..