Bagfighting

Idag har jag provat på nått helt nytt....bagfighting.

Har via arbetsförmedlingen fått en jobbcoach hos  www.orkamera.se  och när man valde dem så fick man möjlighet till friskvård under avtalsperioden. Detta är ju självklart frivilligt, men jag tycker i alla fall att det är ett kanonbra koncept. Jag har massa tid över och så är jag ju nyfiken utav mig, så idag var det dags att testa.

Himla skoj var det, men frågan är om det är lika skoj imorgon...lär väl ha träningsvärk from hell med tanke på att jag är otränad.

Bild lånad från Orka Mera's hemsida

Min coach är inte bara jobbcoach, han är tydligen grymt bra i karate också, så det gäller att passa sig och göra som han säger :) Inne i träningshallen hängde en massa certifikat, tidningsartiklar och en tavla som fångade mitt intresse. På tavlan stod det:

BETYDELSEN AV OSU

Osu kan vara en hälsning, och betyda: Ja, jag vill, bra, jag förstår och ursäkta mig.  

Detta ord är den viktigaste filosofin inom inom kyokushin.

Att fortsätta trots motstånd och att aldrig ge upp för att utveckla en stark kropp och en stark själ.

OSU står för tålamod, respekt och uppskattning. 

Varje gång vi använder ordet påminner vi oss själva om dessa oumbärliga kvalitéer.

OSU NO SEISHIN = VILJAN TILL TÅLMODIGHET

Tolkade orden på mitt sätt och fastnade för "fortsätta trots motstånd" tyckte att det träffade lite mitt i prick för just mig. Jag har ju sökt mängder av jobb, men inget resultat,  så vissa dagar har det ju känts lite missmodigt.

Men vet ni vad?! I morse fick jag ett glädjande mail om att jag var kallad på intervju nästa onsdag.... JIPPIE!! Nu ska man ju inte ropa hej ännu, men detta  + en promenad i det underbara vädret gjorde att dagen kändes kanonbra från första stund....och den fortsätter i samma anda.

Nu dags att ropa in snötäckta småtroll från pulkabacken och äta lite middag.....stekt fläsk med råraka...mums!


/Carola

Bambi på hal is

Idag vart min morgonpromenad inte lika effektiv som gårdagens. Det var en  powerwalk fast på ett litet annorlunda vis. Höll på att dratta på ändan ett par gånger då det fläckvis var riktigt halt, så jag fick kämpa med att hålla mig upprätt. Och promenadvägen hade ingen prioritet att skottas tydligen, så det var till att kämpa på i snödrivorna. Såg säkert ganska lustig ut där jag gick och fäktade med armarna på väg ner i spagat :)

Men jag måste ju säga att jag är  barnsligt förtjust i att pulsa i snön, och ser jag ett stort vitt snötäcke så är det inte långt ifrån att jag slänger mig ner å gör lite snöänglar. Nu vart jag lite stel i kroppen så jag tänkte spara det tills jag har en promenadkompis med som kan dra upp mig :)

Fast om det är något jag tycker är negativt med vintern så är det när det råder vinterväglag...usch, jag är verkligen livrädd. Jag är inte ens fyllda 40 men känner mig som 80 när jag sitter och håller krampaktigt i ratten och fräser åt alla bilister som ligger för nära och beter sig.

Jag har förövrigt bytt ut min stora bil till en liten söt bensinsnål miljöbil. Bilen är ny för mig och så kör jag med vinterdäck utan dubb!! Kanske att jag lurar mig själv med att tro att det skulle vara säkrare med dubb...men jag är ändå livrädd för att åka av vägen, bli stående i någon backe eller nåt annat hemskt. Får rysningar ända från tåtippen upp till hjässan när jag tänker på att jag måste ut och köra bil.....brrrrrr i dubbel bemärkelse.

Så till alla stressade bilister som inte klarar av oss som är rädda om sitt liv och kör i typ 30 km/timmen...håll er hemma för snart skall tanten ut å köra!!

Minnesanteckning inför morgondagen:

• Ingen promenad utan broddar/ alternativt ta skridskor
• Snorpapper (hur mycket snor finns det egentligen i en människa??)

Take care och kör lugnt!

/Carola

Hej mitt vinterland!

Nu är du äntligen här, och jag hoppas att du stannar ett tag.

Jag tror att jag tycker om det mer än barnen...de gruffades lite från lillman när thermobyxorna skulle på, men det gick till slut och vi hann i tid till bussen.

Efter att ha vinkat hejdå till barnen så blev det en helt underbar morgonpromenad för mig. Älskar ljudet då det knarrar under fötterna när man går....och ibland så hittar man lite finurliga saker på sin väg. Kanske inte så ovanligt med ett brunnslock mitt i gatan, men tyckte det var fint att det format sig som en stjärna. Sådana saker kan jag bli löjligt glad av att se :)

Nu är det dags att ge sig ut igen, men denna gången för att uträtta lite ärenden....spännande att se vad som dyker upp längs vägen...

Vinterkramar!
/Carola

Drömtolkning

Jag vet inte hur det är med er, men jag ogillar skarpt när man vaknar av oroliga drömmar.

Jag somnade sent igår kväll eller nja det hade övergått i natt och kan väl säga att vakna kl 07.00 på en söndag med sovmorgon  känns inte okej.

Jag drömde om svartsjuka och otrohet...usch å fy! Men får skaka av mig drömmen och kanske gå å lägga mig och försöka somna om, har dock ett litet problem..jag är sjukt sugen på en kopp kaffe.

ZZZzzzzzzzz....
/Carola

Helgmys

Igår kom barnen hem efter en vecka med pappa. Jag är så glad att vi bytte till bytesdag på fredagar istället för söndag. Mycket härligare att starta med mys istället för att behöva stressa för att man skall upp till skola.

Så igår var det mys....tjat...lite mera mys..tjat etc etc... och ja så är det väl mest hela veckan lång. Två pojkar med 1½ år i ålderskillnad...kan vara påfrestande för lilla mamma ibland. Missförstå mig rätt..älskar dessa två prinskorvar mer än nåt annat, men  när veckan lider mot slut så tänker jag att det skall bli ganska så skönt att vara lite barnfri, men oj man saknar dem direkt ändå.

Jag är så glad och tacksam att just jag fått privilegium att få vara deras mamma!!

Idag vart det upp å hoppa ganska så tidigt, skulle ut till syster på Björkö...dagen började sådär med lite tjiv å tjafs...blev bättre...men helt plötsligt hade vi en tjurig storebror att tampas med. Tror att det var lite mat i magen som behövdes, för när vi ätit oss mätta på pizza så vart han glad igen. TACK älskade syster för att du bjöd oss på mysigt restaurangbesök.

Efter en härlig promenad, kaffepaus, lite lampmontering så var det dags att bege sig hemåt och nu sitter vi här å myser igen till skenet av fina stakar i fönstren. Men det höll på att gå åt pipan, då jag kom ut i förrådet och nyckeln inte gick att få i... låset hade frusit fast!! Men tack vare Mr Bic så ordnade det sig så nu är det fröjd uti vår stuga :)

Kom i morse att tänka på min fina kamera som jag köpte förra året. Det är stor skam att den inte används, så idag fick den komma ut ur garderoben. Och barnen hade rätt skoj och plåtade hej vilt under dagen. Tyvärr är  de är inte så pigga på att vara med i mammas blogg..och mamma kan inte vara med hon heller i sin egna blogg, för hon har en tendens att skela så förbaskat mycket på bild. Fast  några fina foton fick killarna tagit i alla fall....

Snipp snapp snut, så var denna lördagen slut. Ny dag imorgon med nya möjligheter.
Önskar alla en fortsatt trevlig helg!

KRAM
Carola

Själva arbetssökandet är ju också en form av arbete...

Fast tyvärr obetalt, så det gäller att gnugga geniknölarna.....

Bara för att jag är arbetslös tänker jag definitivt inte bli någon soffpotatis. Det är helt enkelt inte min grej!  Men för den som inte vet, så kan jag meddela att dagarna blir  ofantligt långa och sega.

Jag vill också ha ett arbete att gå till, vara social och ge service..ja allt det där som jag gillar. Kan ni förstå det kära arbetsgivare :) Jag är arbetsvillig och sprider glädje...så är ni i behov av personal - HÄR ÄR JAG!

Tills det rätta jobbet dyker upp så försöker jag sysselsätta mig så gott det går....

Tar mig ut på en promenad  i stort sett varje dag och slås alltid utav tanken på hur underbart det är att vara ute i friska luften. Igår när jag tog promenaden så kändes det som att jag kunde gå flera tusen mil, så härligt var det....men magen började kurra, så det var bara till att styra hemmåt.

Händer ganska ofta att jag går in en sväng på biblioteket också. Även om jag har en dator hemma så sitter jag där en stund och söker jobb, plitar på mitt CV, bloggar osv....  
Jag har alltid tyckt om bibliotek, det är så rofyllt på något sätt. Sen tänker jag såklart ekonomiskt också..här finns ju en massa bra böcker att låna och så kan man t ex läsa Amelia ...alldeles gratis! Jag gillar att det är lite liv och rörelse (om än i tystare form än vanligt). Sen är det ju alltid ett plus att man träffar på en hel del trevliga personer. Vem vet, mitt nästa jobb kanske är som bibliotikarie =)


Hepp! Nu blir det till att ta en sväng in på Ica Maxi och få lite inspiration och handla go middagsmat för ikväll. Får nog bli en budgetmiddag  med extra knorr!

Extra knorren är:  Gott sällskap, en massa levande ljus och att dricka citronvatten ur vinglas... lyxigt!

Önskar er allt gott tills vi hörs igen!
/Carola

Ett virrvarr av tankar....

Känns ibland som hjärnan kokar över av alla tankar som "lever rövare" därinne.

Tanke nr 1
Har funderat en hel del på det här med mitt bloggande. Är det rentav så att min tid i bloggvärlden är över??

Tanke nr 2
NEJJE!, det vill jag nog inte inners inne.

Och så fortsätter tankeverksamheten...... Men jag har ju inte varit så flitigt med inlägg den sista tiden. Brottas med frågan - för vems skull  skriver jag egentligen?? Måste man uppdatera sin blogg varje dag? Är det ens någon som läser den?

Vet ju såklart att jag skapat bloggen för min egen skull. Att jag skall se det som ett sätt att rensa tankarna.
Men det känns som att "någonting" håller mig tillbaka, vågar eller vill jag kanske inte öppna mig för mycket?? Hur mycket är för mycket?  hur lite är för lite? Ja mycket att tänka på som sagt!  Självklart så är det ju jag, och bara jag, som bestämmer helt och hållet vad jag ska skriva om, och jag tvingar ju ingen att läsa :)


Så en uppdatering för er som inte hört av mig på ett tag och som undrar vad jag pysslar med nuförtiden, så kan jag meddela att jag är arbetssökande.... eller som man snyggt brukar kalla det "in between two jobs". Det är tufft skall jag erkänna för en som aldrig varit arbetslös tidigare, och ibland vill jag bara krypa in under en sten eller nåt. Men eftersom jag är envis som person så tänker jag inte ge mig!

Jag har fått många goda råd och ett utav dem lyder:

Carola...när du känner att du är på väg att fatta ett snabbt beslut....
(Ja jag erkänner!!... jag brukar vara ganska impulsiv :/)

• Säg till vederbörande att du skall fundera på saken
• Ring sedan en klok person och fråga om råd och kanske lite tips
• Därefter lämna besked         

Tycker att ovanstående är ett himla bra och sunt råd, och ska försöka ha det i minnet nästa gång  jag har huvudet under armen..hahaha...

Nä skämt å sido....jag har sedan jag blev uppsagd från jobbet vart lätt förvirrad kan man säga, och jag har väl inte alltid tänkt helt klart och gjort några kanonbra beslut tyvärr.....utan mest handlat i panik! Fast jag har följt min magkänsla och det är jag faktiskt stolt över!

Nu när jag tänker efter så har jag nog tamejtusan blivit lite vuxen tror jag, och kommit fram till att jag inte skall handla i panik nåt mera, utan faktiskt ta mig en rejäl funderare på vad jag vill...vart jag är på väg...och om jag vill just dit. Känns gott!

Jag söker ju arbete så gott som varje dag och har hittat ett par som jag absolut kan tänka mig och har såklart skickat iväg ansökningar högt å lågt. Nu gäller ju bara för arbetsgivarna att förstå att jag är perfekt för tjänsten.....heja heja mig!!

Jag är tacksam över allt jag fått uppleva, tacksam för allt det jag har i mitt liv och för allt jag kommer att få! Tack, tack, tack!

Nu dags att ge sig ut i novembermörkret för att möta kärleken, men vi hörs snart igen!

/Carola